What in God's name!?
Jag sitter och letar på internet vad man kan se sin pappa i födelsedagspresent (vad kan man ge sin pappa i födelsedagspresent??) och jag finner DETTA. Det svider i mitt hjärta att se denna annons. Denna kvinna som ligger på sin soffa med detta bäddat runt om sig.
SER NI!? The Slanket! Ni kanske inte minns detta, men på bilddagboken la jag för ett tag sedan upp bilder på världens, antagligen, mest patetiska uppfinning någonsin. Detta var en Snuggie. En fleecefilt som har armar och fickor, men nu ser jag att det finns en fejk version som heter The Slanket! Jag trodde det inte kunde bli värre än att gå runt med en stor jävla fleecefilt om sig, men att fejka en version och kalla den ett helt annat namn är ändå värre.
Men, jag ska erkänna att Snuggie:n är faktiskt fantastisk! Den håller en verkligen varm och det är så skönt att vara förkyld och äga en Snuggie. Snuggie for life!
Home sweet home
Vadå? Sjukhusrädd, jag? Jag kommer bara få en jävla nål i handen och kommer andas genom en jävla mask där det kommer komma gas som gör att jag tappar medvetandet! Nejdå, jag är inte alls nervös. Jag får inte äta senare än klockan 00 inatt heller. Inte för att jag tänkt käka nattamacka eller så, men sedan får jag ju bara dricka vatten och saft hela dagen imorgon.
Jag köpte dessutom ett nytt nagellack idag efter besöket som jag målade på nu, men så kom jag på att jag får ju inte ens ha nagellack imorgon! Inget smink, inga smycken, inga värdesaker och så måste jag duscha två gånger innan och ha helt rena kläder. Vem visste att det var så mycket jobb för en liten operation?
Usch, nu känner jag att jag börjar hetsa upp mig själv och bli skakig så ska ut och köpa något gott jag kan äta ikväll. Sista måltiden. Det är precis så det känns. Efter imorgon finns det ingen onsdag känns det som, det finns ingenting. Jag är sugen på jordgubbar. Det ska jag nog ta och köpa!
PS. Det är ingen stor operation där de ska flytta på organ och sånt utan det är bara en hudoperation.
It's here
När jag kom hem tog jag en dusch som jag kände var väl behövlig och jag säger då det, fan va gött det är att duscha när man känner sig äcklig och smutsig! Fick nog bort all stek-os från mitt hår också. Hoppas jag.
Nu ska jag brygga mig en kopp té, byta ut datorstolen mot min säng och göra den till en soffa för att sedan bädda ner mig där och titta på den sista filmen i Sagan om Ringen-triologin - dvs The Return of The King.
Later dudes!
Ibland slår det mig
My own fellowship
Nu så har jag i alla fall bryggt på en kopp jasmineté som jag ska dricka när jag tittar på Sagan om Ringen: The Extended Version, som jag inte har sett innan. Spännande! Hoppas i alla fall det ska lugna mina nerver inför läkarbesöket senare idag.
Those frikkin b-stards
Hur fräckt är inte det då? Jag blev riktigt förbannad på att de faktiskt har såna här säljare på en så viktig organisation som rädda barnen. Där tycker i alla fall inte jag att man ska försöka lirka sig in och vinna respekt på att säga "tjena tjejeeeeen" eller "vilket härligt väder, har du semester?" etc. Är det inte smartare att spela på människors sentimentala sida eller på samvetet? Hade i alla fall jag gjort.
The run-away American dream
I lördags however startade vi festen vid kl 18, och tur var väl det för vi hann med allt vi ville! Mat, vin, skratt och guitar hero rockband. Det kunde heller inte bli bättre med att självaste Bruce fanns med på listan med Born to run, så det var sinnessjukt roligt att spela den för då var festen på topp!
Kvällen gick och det blev sjuka foton, bra foton, fula foton, galna foton och alla sortes foton, det blev missförstånd om att MJ's - they don't really care about us egentligen sjöngs av Kanye West, töntiga killar, långa killar, killar små som hober, chips, mer mat, cider, lite mer vin, lite mer folk, lite städning, lite sigges, lite dans och lite fler minnen.
Dagen efter var vi nog alla ganska så slitna och det blev ett par powernaps lite här och var. På kvällen blev det thaimat, pizza och skräckfilm. Världens sämsta skräckfilm. Eller ska man säga slasher? Var beredd på skräckslagna brudar och snabba scener men istället blev det blod, hat och några "horor" slängdes ut också.
Framsidan och beskrivningen lät bra, men jag hatade den rakt igenom. Den levde inte alls upp till mina förväntningar.
Nu så har jag i alla fall kämpat med att hålla mig vaken i några timmar. Jobbar nattskiftet ikväll så upp tidigt för att kunna sova i eftermiddag. Men just nu känns det lönlöst att kunna hålla sig vaken till klockan 16 i alla fall. Nu har jag i alla fall tappat tråden totalt på vad det var jag skulle skriva i detta inlägget egentligen för jag har gjort en massa andra saker emellan, har väl försökt skriva i snart en halvtimma. Men nu ger jag upp.
Håll mig sällskap online ikväll!
Only in my dreams
Idag har jag nog surfat in på en tredjedel av alla webbsidor som finns i världen. Jag har varit extremt uttråkad, trött och väldigt väldigt hungrig på allt, hela tiden. Detta kallas även så vackert som baksmälla på svenska. Fast som tur är har det inte riktigt varit någon "smäll" såsom ett konstant gäspande vilket har lett till att jag fått smaken av ett antal bananflugor idag. Förstår inte vad dealen är med bananflugor? VART kommer de ifrån? Vad vill de? Vad gör de på denna planet som gynnar oss? Allt jag vet är att bananflugor inte har någon REM-sömn, dvs att de aldrig någonsin drömmer när de sover.
I alla fall så surfade jag även in på expressen några gånger eftersom det ändå är min startsida, så scrollade jag ner lite grann och såg en artikel från di.se om vem som tjänar mest i Hollywood. Det var ingen överraskning att se vilka som var med på listan, men på något sätt tycker jag ändå att summorna var ganska chockerande till en början.
Etta på listan är;
George Lucas. Denna ökände regissör och producent som hade en vild idé på 70-talet, det var samma idé som fick honom att bli Hollywoods bäst betalda man. Om ni bor lite under flötet så är detta mannen som skapade Star Wars. Han har under ett år tjänat 1,3 miljarder kronor. Först tänkte jag, "bara!?", men bara någon sekund senare tänkte jag, 1030 000 000 * 32år = 329 600 000 00 (jag kan inte ens placera nollorna för det är så jäkla många siffror hit och dit). Min mobilminiräknare kunde inte ens räkna ut det för att det var för stort värde.
Tvåa är ingen mindre än;
Steven Speilberg - of course. Tydligen så är han mest med på listan efter att ha återskapat Indiana Jones. Även om han inte hade gjort det tror jag han hade varit ganska tät ändå. För just nu ligger han bara 0,1 under George Lucas med 1,2 miljarder intjänade mellan juni '08 till juli '09.
Trea;
Jerry Bruckheimer, detta visste jag inte vem det var faktiskt, men han har producerat CSI och Pirates of The Carribean-filmerna. Han är trea på listan trots att han bara dragit in 750 miljoner.
Fyra på listan är faktiskt;
Jerry Seinfeld! Min absoluta favorit komiker lyckas dra in 660 mille på sin serie sedan 90-talet. Och det chockerar mig inte det minsta eftersom denna sit-com betraktas som bästa och mest omtalade serien.
My lovely Bruce hamnar på nionde plats med 1,6 miljoner sålda biljetter och 1,3 miljarder intjänade på dem.
Detta är väl only in my dreams att jag lyckas kapa någon av dessa män och gifta in mig i familjen. Känner mig ännu mer desperat med mina 600 kronor på banken för tillfället, oh well. Someday... Someday... Right?
Fotnot: Listan inkluderar artister, skådespelare, filmmakare och nöjesprofiler som individuellt har tjänat stora pengar mellan juni 2008 och juni 2009. Gruppmedlemmar ingår inte i sammanställningen, som baseras på estimat bland personer med insyn i den amerikanska nöjesindustrin.
Miss Sarajevo
U2 feat. Luciano Pavarotti - Miss Sarajevo
Denna låt har under kvällen mer eller mindre gått på repeat. Den är så fantaastiskt bra och vacker att jag vet inte riktigt vad jag ska ta vägen. Jag får en sån underbar-känsla när jag lyssnar på den. Verkligen värd att lyssnas på, även om man inte är ett fan av opera eller U2.
You say that the river
Finds the way to the sea
And as the river
You'll come to me
Beyond the borders
And the thirsty lands
You say that as river
As river
Love will come
And I cannot pray anymore
And I cannot hope in love anymore
And I cannot wait for love anymore
The long and winding road
Lyckades lyssna på den låt som jag valde till hans begravning också. Jag tyckte det lät som om det var han som sjöng den, till mormor. Den passade för att nu ligger de där under samma gravsten efter att ha varit ifrån varandra i 24 år. Därför lät den så bra. Jag har försökt lyssna på låten under nästan tre månaders tid men har inte lyckats lyssna på hela förrän idag. Och jag kände mig faktiskt glad. Det var skönt att höra Paul's stämma och påminna mig om morfar. För den låten är så oerhört vacker!
På högvarv
Har intresseanmält mig på en lägenhet i Borlänge som verkar bra. Dock tror jag att den ligger ovanför seniorbostäder, men jag orkar inte trängas i studentbostäder med 3 andra människor. I alla fall inte en längre tid utan bara den månaden det tar för mig att flytta in i den andra lägenheten. Men jag har en bild av hur det verkar vara och jag gillar den. Det känns ganska bra faktiskt. Dessutom är det inget kontrakt på att jag MÅSTE vara kvar om jag märker att det inte är något för mig. Då har jag ett rum på Hallands kust som väntar på mig. Samt en syster som försöker starta upp företaget vilket ger mig väldigt mycket tid med Tula.
Jag blir dock lite sur när jag upptäcker att jag missuppfattat Felicia om att nästa Harry Potter film kommer i november, men nu såg jag att det är november 2010! GOSH, ska man behöva vänta så länge? Däremot kommer del två av den redan juli 2011. Jag vet att jag låter som ett freak, men det gör mig ingenting. I love it and I'm not sugarcoating it!
Beslutsångest
Jag har dock aldrig varit i Dalarna i mer än en timma. Har varit så inställd på att flytta till Haverdal, bo vid havet och vara barnvakt hela hösten. Men nu när jag får chansen att studera till det jag vill bli så blir jag skraj bara för att det ligger där det ligger. Vad tycker ni? Har ni någon åsikt om Dalarna? Utbildningen heter Design av digitala medier, låter det inte fantastiskt?
Tji fick jag
Men det känns nästan som om jag skulle behöva nominera mig själv nu. Jag kollade som sagt på film nyss och det slutade väl inte så som jag hoppades på. När jag skulle ta ut filmen ur dvdn så var det ingen skiva där! Jävligt mysko tyckte jag, så jag tryckte "close" på fjärrisen i hopp om att cdn skulle komma ut nästa gång jag tryckte på "open", men vad hör jag? Cdn & läsaren kolliderar! Nu började min panna och ögonbryn rynkas på ett sätt som Madonna aldrig skulle kunna göra. Jag trycker ännu en gång på "open" och denna gången lyfter jag dvdspelaren lite grann så att jag skulle kunna se in, och då hör jag det hemska ljudet. Ljudet av när cdn glider bak i spelaren. Dum som jag är vill jag exprimentera och vara säker på min sak så jag lyfter spelaren så skivan åker från sida till sida, kändes som om jag spelade en väldigt dålig version av Pong eller något. Men nu ligger den där och jag får inte ut den. Klumpigt?
A trip to Barcelona
Men inte ska jag sitta och deppa för att jag är själv i en tom lägenhet inte, jag har köpt jordgubbar och hyrt en film! Det får bli Vicky Cristina Barcelona, har velat se den länge men eftersom ingen annan vill se den får jag göra det själv. Och jag tycker att nu passar ypperligt!
Penélope Cruz, Javier Bardem och Woody Allen regisserat - kan det gå fel? Ja, det kan det lite grann eftersom en av mina hatobjekt, Scarlett Johansson, är med. Men jag låter det gå för denna gången eftersom det ska bli intressant att se Javier i en antagligen mer normal roll än han var i No Country For OId Men. Don't get me wrong, en av de bästa jag sett och hans prestation var otroligt bra! Men eftersom han är väldigt manlig och lagom snygg så ser jag fram emot att se honom som en kvinnotjusare. Såvitt jag förstått.
Anyhoo, nu ska jag rensa jordgubbar och frysa in alla de äpple- och kanelmuffinsen med crumble som jag gjort idag. Peace!
Finally!
Snodde denna trailern från Felicia och den ger mig underbara rysningar!
A hard days night
Bestämde mig för att gå och lägga mig istället för jag var alldeles för slut i huvudet för att orka något. Dessutom skulle jag börja halv nio dagen efter, dvs idag.
Men det känns trist för det finns verkligen ingen tid till någonting! Min sk helg denna veckan är på tisdag och fredag. Jobbar måndag kväll och onsdag morgon - ÅH, va härligt! Sen jobbar jag torsdag kväll och på lördagen 12 timmar. Detta betyder alltså att jag inte kommer kunna göra ett skit i princip på mina "lediga" dagar.
Men helgen efter det är jag free as a bird! Call me then!
My new love
Faktiskt, så är det inte alls ofta jag får en, Oh-jisses-jag-vill-byta-låt-för-att-andra-borde-tycka-jag-är-cp-för-att-jag-lyssnar-på-samma-låt-om-och-om-igen-men-kan-inte-stänga-av-repeat, men det mina kära vänner har jag fått nu. På just den låt jag länkat. Tycker den är sinnessjukt skön att gunga med i!
Dessutom undrar jag hur många världen om som faktiskt ringt Six seven eight triple nine eight two one two, telefonnummert de sjunger. Nästan så jag vill lyfta telefonen för att prova. Kanske gratta dem på nationaldagen?
Jag finner inga ord
A trip down Memory Lane
Detta inlägget är till viss del tillägnat Carro, och resten är bara mina tankar.
Satt på youtube och kollade runt lite random, och kom in på Michael Jackson klipp och låtar, då jag kom över vissa låtar som jag glömt av TOTALT. Men så fort jag hörde de första tonerna så bombaderades jag av minnen,
Guuuuuud va jag lyssnade på denna låten 2002! Den kommer från hans album Invincible som kom ut 2001. Rock my world, Butterflies, Speechless och Cry var de fyra låtar jag streck-lyssnade på under hela 2002. Jag köpte denna skivan december 2001 i Patong, Thailand. En kopia (förstårs) och jag tyckte den var otroligt bra! Jag älskade att lyssna på de här låtarna och sjunga med i texten, det var ändå en lyx-kopia för de hade engagerat sig nog att kopiera alla texterna inuti. Personligen är min favoritlåt på denna skivan Speechless (som jag länkar lite längre ner för jag kan inte hålla emot, ni MÅSTE höra den låten för den är så underbar), men min fråga är, Carro, minns du? Jag och Caroline med cd-freestyles på Thailands gator endast 12 år gamla. Det var dessutom under denna resan vi träffade Pinyo som vi kallade just Michael Jackson eftersom vi tyckte han var lik honom.
Jag förstår inte hur jag kunnat glömma detta! Så fort jag hörde de första orden i låtarna så kom alla tillbaka till mig. När vi läste texterna och sjöng duetter. Asså, jag förstår inte.
Jag älskar verkligen denna låten;
Jag kommer så väl ihåg när jag satt i min då blåa fåtölj från 1952 och lyssnade på denna låten om och om igen... Jag minns så väl lyckan och lugnet när jag lyssnade och sorgen när låten var slut. Den var så naken och så känslosam.
Nej, jag kan inte ens beskriva det med ord, helt enkelt, I love it.
Tyvärr finns det inga bra videos till låtarna, men huvudsaken är att ni LYSSNAR på dem, de är helt otroliga!
Mitt samtal med pappa
- Hej,
- Hej.
- Jobbar du?
- Jaa..
- Okey, jag har köpt jordgubbar.
- Okey..
- Det var allt. Ses sen, hejdå!
- Åh, gott. Hejdå.
Jag kan inte bestämma om det är tragiskt eller bra att vi är så pass nära att vi inte behöver prata överflödigt när vi ringer varandra.
Hatobjekt nummer ett
Jag kanske är elak när jag säger att jag tycker det är skittråkigt att äta med sådana, vars enda tanke när de äter är "bara sallad, inga kolhydrater", eftersom jag inte vill dras ner i deras träsk av humörsvängningar och benideal.
Kanske är jag patetisk själv när jag säger att jag är väldigt egoistisk på den fronten, livet är för kort för att bry sig om vad andra tycker. LEV DITT LIV OCH INGEN ANNANS.