I Miss You

Om två månader är jag på plats i HK. Helt sjukt. Precis så lång tid som jag nu har kvar, är jag dessutom borta. Vilket egentligen inte alls är länge. Ändå känns det som en evighet. De flesta är så klart välkomna att hälsa på under denna tid, vissa mer välkomna än andra. Men run it by me, som de skulle säga i Amerikat och så får vi se vad som händer, hur det kan lösas. Tro mig, det är billigare än ni tror att åka dit. Nästan allt är billigt i handlingsväg, vad det än gäller och dessutom är det gratis boende på en ö där det finns tillgång till långa vandringsleder, pool, park, Plaza, biograf och annat. Sådär som man brukar ha på en ö. Låter väl inte fy skam? Ne, plocka fram plånboken, lufta ur malarna och punga upp ett par laxar och flyg till mig då!


Men annars, just nu? Omtumlande. Har ett par öron som inte vill släppa locket, bihålor som vägrar tömmas, tankar som studsar fram och tillbaka, rädslor som skrämmer mig långt in i ryggraden med en ångest-topping. Det är en fin liten sundae jag skapat mig här. Men som alltid, musiken håller mig levande och upprätt. Här är en underbart vacker gammal goding, med en underbart vacker gammal god förälskelse, Tom DeLonge, you had me at hello.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0