Jag håller andan med dig för jag vet hur du känner

Har haft en riktig nostalgi-tripp idag. Det behövdes nog lite för att påminna mig själv om vem jag är. Man förändras ju alltid lite grann när man är i ett visst sällskap. Men jag vet fortfarande vem jag är, har jag märkt.
Något som motbevisar det är ju att jag satt och tittade på fotboll en fredagskväll nyss. Dock hade jag en halv flaska rött till min fördel vilket livade upp upplevelsen en aning. Det var Brage - Hammarby vi tittade på och när jag kom på mig själv med att känna igen någon i Hammarby trodde jag att vinet kanske slinkigt ner lite för fort i min mage. Så valde att ringa det enda fotbollsproffs jag känner - T. Och den första reaktionen jag får efter jag yttrar orden "jag tittar på fotboll" är ett asgarv jag inte hört på länge. Men det är inget jag håller till, jag menar, JAG & fotboll? Låter som om Hitler skulle ha téparty med judarna i Auschwitz. Nästan. När jag senare fick ett sms där hon skriver "jag sa att du tittade på fotboll till min mamma och hon bara skrattade" hjälpte också. I och för sig skrattar jag åt blotta tanken att jag tittar på sporten själv, men ändå.
Nostalgitripp indeed. Det är otroligt hur mycket man förändras på ett par år.
Vet inte riktigt när dessa bilder är tagna. Är nog allt mellan 2005-2007 i alla fall.
Kent - Det finns inga ord
Det här är Sverige och vi gråter aldrig mer
Det finns inga ord för det på det här jävla språket
Jag har inga ord för att vi andas, tänker, känner samma sak

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0