Jag fegar ur, du spelar kall, vad är vi rädda för?

Jag är så seg idag att det finns inte. Ofräsh är jag också. Har skavsår på låren. Funderar över hur de hamnade där? Hur blev mitt konto så tömt? Hur kommer det sig att det enda jag vill just nu är att det ska bli en solig dag så jag kan promenera med ipoden? Eller sätta mig ute och läsa. Kanske förändras jag lite till mitt gamla jag igen trots allt, sakta men säkert.
Det gillar vi gott folk, det gillar vi!

En sak som dock är helt olikt mig, som visar på att jag kanske inte alls går tillbaka utan går framåt till ett helt nytt jag är det jag köpte idag. Jag blev helt chockad när jag kom hem och höll paketet i handen. Hur fasen hamnade den i min korg? Hur hamnade den på rullbandet? HUR fick jag hem den utan att märka att jag köpt den!? Kanske bygger jag upp denna historia mer än nödvändigt men jag är så oerhört chockad över mig själv att det finns inte. Detta är någonting jag inte ätit sedan... lågstadiet? Jag hatar ju denna så kallade föda. Ändå satt jag och njöt av den till frukost vid klockan 15.30 idag. Ja, jag talar om den berömda prickig korven. Vem äter ens prickig korv längre? Jag vill inte veta vad den innehåller för ironiskt nog såg jag när de gjorde just korv på tvn innan jag gav mig ut och köpte denna prickiga korv.

Korv. Ett mysterium. Har aldrig tyckt om det. Aldrig känt smak för det över huvudtaget. Fast en kycklingkorv i skidbacken är inte så illa i och för sig, men det är ju kyckling. Men den senaste tiden är jag bara sugen på korv.

Inser ni att halva detta inlägget handlar om korv? Jag insåg detta precis just nu. Därmed insåg jag den sjukliga faktorn i samtalsämnet att jag lägger av här och nu... Men jag är fortfarande sugen på korv...

Familjen - Huvudet I Sanden

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0