Let me hear you say yeah, yeah, yeah!

Efter alla timmar med Grey's Anatomy igår lyckades jag lyfta på fläsket och röra mig utåt. Hamnade först i hytting, sen till tjärna, sen till tenoren och sedan till mongo aka Flamingo. Det blev ett glas där, ett glas där och jag är väldigt nöjd med kvällen faktiskt. Den blev bättre än förväntat och jag är helnöjd med att jag lät Grey's kirra biffen och jag slapp lyfta ett finger eller ens ägna en tanke till att bestämma vart vi skulle.

Idag däremot kommer det nog bli betydligt lugnare. Har sett fram emot en lugn kväll. En kväll då jag kan titta på melodifestivalen och bara drömma mig tillbaka till 2009 och alla melodifestivalskvällar vi hade då. Alla idolkvällar, bakisdagar, filmkvällar, festkvällar, q8kvällar och alla andra kvällar man kan ha haft genom åren. I'm lovin' it! Och jag tror ärligt talat att jag kommer leva på de minnena för resten av livet! För det finns så många minnen och så många bra stunder att jag inte ens kan välja ut ett speciellt, för alla var det!

Bon Jovi - We Were'nt Born To Follow

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0