lovilarsson

Jag är så inne i att jag ska åka hem om ett par dagar att det är i princip allt jag tänker på. Detta resulterade i att jag faktiskt glömde mina vänner här uppe i Dalarna. Jag känner självklart samma sak för dem, såsom människor är här uppe är någonting jag aldrig upplevt förut. Som ni möjligtvis vet sedan innan så är jag attraheras jag som en magnet till de som är totalt olik mig, som är min natt när jag är dag och vice versa. Här finns den skillnaden. Det finns ett antal personer jag vill räkna upp och nämna för att ytterliggare lägga tryck på hur mycket jag tycker om vissa personer, men bara tanken på det gör att jag får seperationsångest. Tanken på att skiljas inom en snar framtid får hela magen att knyta sig. Men, that's life I guess och ärligt talat så vet de nog en sak vid detta laget - så lätt blir ni inte av med mig ändå.