A friend in need is a friend indeed, my japanese is better
Såhär lång tid har det nog aldrig varit uppehåll på denna bloggen. Hela nio dagar sedan ni hörde ett knyst från mig! Har helt enkelt varit alldeles för upptagen. Den där söndagen då jag uppdaterade mig på allt som har med MLB att göra känns jättelångt bort.
Kort och gott har jag sedan dess; haft seminarium i reklamhistorik, spelat beerpong, varit på ett fem timmar långt symöte, deltagit i 6-kamp, ätit (möjligt)förgiftade korvar från ICA(när jag åt de reflekterade jag inte varför man fick 3 för 10:- men kom nog på varför efteråt), haft spexmöte, dömt CAPS-turneringen, dissat ett seminarium på grund av koncentrationssvårigheter, lekt fångarna på Mångatan, stekt köttbullar i 4 timmar, haft Overallsittning samt druckit mängder av rödvin under hela veckan. Jag har också fått röda skavsår av för mycket... Ja, för mycket av det goda kan vi säga. Blåmärken över hela kroppen, en fet finne i pannan, fräknar, knäckt rygg samt båda benen bakom huvudet. Ja, äntligen må jag säga! Som jag kämpat med att få vänstra benet bakom huvudet och hör och häpna, nu kan jag sitta upp med båda benen bakom huvudet. Damn I'm good!
Jag kan berätta att det är Overallvecka vi haft och eftersom jag är med i föreningen JF har vi varit med och planerat än del, fixat, donat och tvingats vara delaktiga i aktiviteterna. Det har varit enormt roligt och jag förstår verkligen inte varför folk dissar att vara med på nollningen när de börjar högskolan. I alla fall inte på högskolan Dalarna, för där händer det grejer!
Jag har också spelat flera rundor av UNO, Med Andra Ord och massor av andra spel. Det har varit en fantastiskt bra vecka, trots alla de tråkigheter som just nu utspelar sig. Jag har skiftat mellan galet glad till galet ledsen på fem röda, men det är sådant man får ta. Jag kommer över det i sinom tid. Fasar dock inför imorgon då det är årsdag för vår kära K. Så i natt var det exakt ett år sedan jag drömde den där drömmen som jag fortfarande minns så väl. Minnet är alldeles för tydligt av de tråkiga sakerna och alldeles för luddigt av de roliga.
En snabb uppdatering om hur jag lever just nu. Mer kommer att komma när jag är klar med artiklarna, tvättningen, bildanalysen och hemtentan samt jobbet jag skall utföra på fredag. Pjuh, jag som trodde det skulle lugna ner sig efter overallveckan, men icke! Kämpa på gör vi för glatta livet!
Katja Kristensson Sylva 1971-2009
I minnet Du lever
Du finns alltid kvar.
I minnet vi ser Dig
precis som du var.
Kort och gott har jag sedan dess; haft seminarium i reklamhistorik, spelat beerpong, varit på ett fem timmar långt symöte, deltagit i 6-kamp, ätit (möjligt)förgiftade korvar från ICA(när jag åt de reflekterade jag inte varför man fick 3 för 10:- men kom nog på varför efteråt), haft spexmöte, dömt CAPS-turneringen, dissat ett seminarium på grund av koncentrationssvårigheter, lekt fångarna på Mångatan, stekt köttbullar i 4 timmar, haft Overallsittning samt druckit mängder av rödvin under hela veckan. Jag har också fått röda skavsår av för mycket... Ja, för mycket av det goda kan vi säga. Blåmärken över hela kroppen, en fet finne i pannan, fräknar, knäckt rygg samt båda benen bakom huvudet. Ja, äntligen må jag säga! Som jag kämpat med att få vänstra benet bakom huvudet och hör och häpna, nu kan jag sitta upp med båda benen bakom huvudet. Damn I'm good!
Jag kan berätta att det är Overallvecka vi haft och eftersom jag är med i föreningen JF har vi varit med och planerat än del, fixat, donat och tvingats vara delaktiga i aktiviteterna. Det har varit enormt roligt och jag förstår verkligen inte varför folk dissar att vara med på nollningen när de börjar högskolan. I alla fall inte på högskolan Dalarna, för där händer det grejer!
Jag har också spelat flera rundor av UNO, Med Andra Ord och massor av andra spel. Det har varit en fantastiskt bra vecka, trots alla de tråkigheter som just nu utspelar sig. Jag har skiftat mellan galet glad till galet ledsen på fem röda, men det är sådant man får ta. Jag kommer över det i sinom tid. Fasar dock inför imorgon då det är årsdag för vår kära K. Så i natt var det exakt ett år sedan jag drömde den där drömmen som jag fortfarande minns så väl. Minnet är alldeles för tydligt av de tråkiga sakerna och alldeles för luddigt av de roliga.
En snabb uppdatering om hur jag lever just nu. Mer kommer att komma när jag är klar med artiklarna, tvättningen, bildanalysen och hemtentan samt jobbet jag skall utföra på fredag. Pjuh, jag som trodde det skulle lugna ner sig efter overallveckan, men icke! Kämpa på gör vi för glatta livet!
Katja Kristensson Sylva 1971-2009
I minnet Du lever
Du finns alltid kvar.
I minnet vi ser Dig
precis som du var.
Kommentarer
Trackback
