What a day, what a day...

Jag är fortfarande helt slut efter dagen som gått. Och ändå har jag bara legat i min soffa och druckit litervis med vatten. Jag svimmade på vägen till jobbet idag. Det var riktigt otäckt för att jag var ju ensam. Men det kom en man och hjälpte mig och lugnade mig tills mamma kom och hämtade mig. Utan honom kanske det hade gått väldigt illa. Så därför gjorde han min dag, mitt i det svaga ögonblicket.

Människor i Sverige borde tamefan rycka upp sig lite. Det är därför jag tyckte om Hong Kong så mycket och Bangkok också, för där är ALLA vänliga! Trots att de kan vara pain in the ass med sitt försäljande (fast det finns inte i HK) så är de alltid så vänliga. Det är också därför man avskyr Sverige så fort man kommer hem. Det är inte vädret man saknar, det är människorna. Ett snällt ansikte kan göra mer än du tror.

Men men, i ett nötskal är det det som hänt idag. Jävligt obehagligt faktiskt.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0