lovilarsson

Igår satt jag med en och samma hemtenta i sju timmar. Mellan 14-23 ungefär med en liten matpaus och välbehövd Gossip Girl-paus. När jag var klar slappnade jag av med lite musik innan jag gick och lade mig strax innan kl. 01. Då var jag helt slutkörd tyckte jag. Imorse var det att pallra sig upp vid kl 7 igen för att göra vadå? Jo, tvätta! Jag hade bokat tvättid mellan 7-10 så nu har jag tvättat all tvätt, samtidigt som jag dammsugit läggan, skrubbat badrummet och diskat berget av disk jag hade liggandes. Jag har hittat en lösning på alla väskor som ligger vartsom i lägenheten, jag har rensat och hängt bort vinterjackorna, organiserat skorna och äntligen hittat mina cykelnycklar som jag letade som en galning efter igår.
Jag kan berätta för er att jag är stolt över att ha gjort allt detta innan solen ens står rakt på himmeln! Jag har nu klämt i mig lite föda för att få lite energi så jag orkar med hela dagen. Planen är idag att göra restuppgifter till ett seminarium, handla lite nödvändigheter på systemet och planera lite packning.
Varför är jag så överambitiös kanske ni undrar nu då? Och allt jag kan säga är, vad gör man inte bara för att få fira valborg i Uppsala?
Overallen är nästan redo. Jag är väldigt redo. Handlingen är snart klar och det andra tar vi som det kommer. Det blir bra, det löser sig alltid. På ett eller annat sätt.

Men just nu skulle jag helst bara vilja att alla uppgifter är magiskt utförda så jag kan få lite sömn och vila. Istället ska jag ta en dusch och piggna till lite extra. För även om jag vaknade riktigt ordentligt till dagens första låt så måste jag få lite mer energi.
Kraften i musik är egentligen helt otrolig. Det är nästan helt sinnessjukt vilket grepp den har om mig. Utan musik är jag ingenting. Jag kan inte tänka mig ett liv utan musik. Det är en så stor del. Och när musiken är så fantastiskt bra klagar jag inte för fem öre. Här är ett exempel på fyra minuter underbarhet och total njutning.


Bruce Springsteen - Waitin' On a Sunny Day

God's drifting in heaven, devil's in the mailbox
I got dust on my shoes, nothing but teardrops

Känslan är helt obeskrivlig.

Bruce Springsteen - You're missing.

Då har man firat löningen med att inhandla lite hydrokortisonkräm. Yi-haw! Älska löningen.
Men jag har faktiskt köpt lite andra gottigheter också. Så helt bitter skall jag inte vara. Dock är jag lite bitter över att frisörkostnaden jag vill ha kostar 1600:- vilket är typ hela bidraget denna månaden. Så det svider lite, men vi ska nog få det att gå ihop. Kostar det 1600 måste det väl ändå bli värt det också?

Nu ska jag diska det sista, försöka städa lite grann. Sedan försöka få i mig någonting ätbart, förutom apelsinchokladen som är det enda jag överlevt på hittills, efter det spenderas kvällen i Falun och arbete på sittningen där. Där det är mycket möjligt att festligheter slår till också. Yes, It'll be gooood.

Placebo-dag. Utan tvekan.

Placebo - Ashtray Heart

Under de senaste två dagarna sedan sist jag skrev har jag verkligen kärat ner mig i Maria Montazami, kramats, druckit vin, skrattat, umgåtts, ätit god mat, stressat, sovit, drömt mardrömmar... Ja, det har varit en typiska vardagar helt enkelt! Det är så jag lever nu för tiden verkar det som.
Har kramats så mycket den senaste tiden att jag känner mig jätte ensam så fort jag kliver innanför dörren och inser att ingen faktiskt är här. Som tur är finns alltid Spotify och Marabou Apelsin Krokant. Två saker som aldrig sviker!

Jag har dessutom förberett lite grann, planerat och hållt på inför helgens besök och helgens bravader. I alla fall har jag försökt så gott jag kunnat. Dessutom har lite planer inför sommaren uppkommit och ja, allt känns på god väg. Även om jag inte riktigt vet hur varken helgen eller sommaren ska gå ihop så säger vi som vi gör i Småland och speciellt Gislaved; Äh, det löser sig! I "värsta" fall får vi la köra på bortamatcher allihopa. Inte svårare än så!

En otroligt underskattad låt. Helt underbar. Den är så söt att mitt hjärta ler när jag hör den. Jag vet att det är brottsligt att säga det jag kommer säga nu; men jag gillar faktiskt albumversionen bättre än live. Men här kommer live-versionen ändå för dålig, det är den tamefan inte!

Take this soul. Stranded in some skin and bones. Take this soul, And make it sing.

U2 - Yahweh

Såhär lång tid har det nog aldrig varit uppehåll på denna bloggen. Hela nio dagar sedan ni hörde ett knyst från mig! Har helt enkelt varit alldeles för upptagen. Den där söndagen då jag uppdaterade mig på allt som har med MLB att göra känns jättelångt bort.
Kort och gott har jag sedan dess; haft seminarium i reklamhistorik, spelat beerpong, varit på ett fem timmar långt symöte, deltagit i 6-kamp, ätit (möjligt)förgiftade korvar från ICA(när jag åt de reflekterade jag inte varför man fick 3 för 10:- men kom nog på varför efteråt), haft spexmöte, dömt CAPS-turneringen, dissat ett seminarium på grund av koncentrationssvårigheter, lekt fångarna på Mångatan, stekt köttbullar i 4 timmar, haft Overallsittning samt druckit mängder av rödvin under hela veckan. Jag har också fått röda skavsår av för mycket... Ja, för mycket av det goda kan vi säga. Blåmärken över hela kroppen, en fet finne i pannan, fräknar, knäckt rygg samt båda benen bakom huvudet. Ja, äntligen må jag säga! Som jag kämpat med att få vänstra benet bakom huvudet och hör och häpna, nu kan jag sitta upp med båda benen bakom huvudet. Damn I'm good!

Jag kan berätta att det är Overallvecka vi haft och eftersom jag är med i föreningen JF har vi varit med och planerat än del, fixat, donat och tvingats vara delaktiga i aktiviteterna. Det har varit enormt roligt och jag förstår verkligen inte varför folk dissar att vara med på nollningen när de börjar högskolan. I alla fall inte på högskolan Dalarna, för där händer det grejer!

Jag har också spelat flera rundor av UNO, Med Andra Ord och massor av andra spel. Det har varit en fantastiskt bra vecka, trots alla de tråkigheter som just nu utspelar sig. Jag har skiftat mellan galet glad till galet ledsen på fem röda, men det är sådant man får ta. Jag kommer över det i sinom tid. Fasar dock inför imorgon då det är årsdag för vår kära K. Så i natt var det exakt ett år sedan jag drömde den där drömmen som jag fortfarande minns så väl. Minnet är alldeles för tydligt av de tråkiga sakerna och alldeles för luddigt av de roliga.

En snabb uppdatering om hur jag lever just nu. Mer kommer att komma när jag är klar med artiklarna, tvättningen, bildanalysen och hemtentan samt jobbet jag skall utföra på fredag. Pjuh, jag som trodde det skulle lugna ner sig efter overallveckan, men icke! Kämpa på gör vi för glatta livet!

Åååh, äntligen hittade jag ett bra klipp av det. Den catch som jag tror betydde mest under hela säsongen 2008. Vet inte om folk tycker detta är så fantastiskt eller uppskattar det underbara i detta. Men kolla på klippet, asså fyfan. Att han fångar den bollen OCH gör en doubleplay är helt sjukt! (Doubleplay, det vill säga bränner två personer på samma boll)
Nej, det är underbart och får avsluta min korta lördagkväll.

NY Mets, Endy Chavez

Satt och funderade över om man skulle ta och titta på fotbollen denna lördag eftersom den är så omtalad. Och ganska intressant faktiskt. Tro det eller ej, men när det är något speciellt i sportväg så tycker jag faktiskt det är ganska roligt. Jag satt ju för guds skull och svettades blod när jag såg Marcus Hellner vinna. Jag som aldrig tycker om längdskidor, föredrar ju storslalom och super-g.
I alla fall, så funderade jag över vad jag skulle göra om jag inte ska titta på fotbollen. Tyckte det var självklart att jag skulle se No Country For Old Men. Har velat se den så länge nu för den är utan tvekan en av världens bästa filmer. Så tittade på trailern på youtube, helt underbart bra trailer. Men kom då över trailern och klipp i There Will Be Blood. Otroligt nog är det många jag pratat med som missat denna film, som jag tycker är helt fantastisk. Det var sjukt länge sedan jag såg den, ändå är den en favorit. Måste därför härmed länka en av de bästa scenerna i den. Skådespelet är mind-blowing. Det är så satans bra att jag blir lika chockad varje gång!

Daniel(Daniel Day-Lewis) är en typisk businessman som letar olja. Han hittar nytt land som han inte äger där det finns mycket olja att hämta och därmed mycket rikedom. De som äger marken vill inte sälja eftersom Daniel är en syndare och en av ägarna, Eli(Paul Dano) är den så kallade frälsaren eller helaren i området. Daniel blir desperat för att få köpa marken och går därför till kyrkan för att döpas och bli kvitt sina synder.


"I look at people and I see nothing worth liking. I see the worst in people. I've got competition in me and I want no one else to succeed." - Daniel.


No Country For Old Men Theatrical Trailer

"När vi gjorde mixen på Rocket Queen tyckte Axl att det fattades något i bryggan, något nytt element som lyfte intensiteten. Han föreslog att Adrianna Smith, som var med i studion den dagen, skulle knulla honom i liverummet så att vi kunde spela in hennes röst och lägga den på breaket. Vi hade druckit rätt mycket Jack under hela dagen så det lät som den naturligaste sak i världen att göra. Jag var helt för det eftersom jag visste vad hon var kapabel till röstmässigt - hon hade ju hållit mig vaken tre nätter i sträck. Så vi tände några ljus för atmosfärens skull sedan gick hon och Axl in i liverummet, la sig på golvet vid trumpodiet, och så spelade vi in hennes prestation i all sin stönande och jämrade prakt. Håll till godo - allt finns med där i den slutgiltiga mixen!"

Detta läste jag igår kväll innan jag skulle sova. Jag läser boken Slash som handlar om just Slash. Självklart var jag ju tvungen att lyssna på låten för att höra om stönandet faktiskt är där och självklart var det det! Vilket jag tycker både är fantastiskt roligt och bara rent fantastiskt!
Jag upptäckte också att låten är riktigt bra, så lyssna och njut - och lyssna på njutningen!

Guns N Roses - Rocket Queen

Denna dagen har bara varit väldigt bra. Kom tillbaka till Borlänge igårkväll och hade en väldigt trevlig kväll som fortsatte i alla trevligheter denna dagen. Jag har bara varit allmänt glad hela dagen. Tyvärr går ju tiden alldeles för fort, som alltid. Men jag har njutit av varje minut och har för en gångs skull inte känt någon som helst ångest. Allting har verkligen bara flutit på.
Sov länge, drack en mycket god kopp jasminté, handlade nödvändigheter såsom föda, låg och läste Slash-boken, gick på ett möte som höll på i tre timmar och nu sitter jag här hemma med magen mätt och belåten. Där i ligger nämligen en bagel med philadelphia-ost och gräddost samt nyponsoppa. Ja, jag fortsätter nog mitt svull ett litet tag till. Gräddost är i och för sig inte min favorit, men den duger gott och väl när den kostar 40 riksdaler och smakar gudomligt!

Städningen är dock något jag borde ta tag i. Men vill inte förstöra dagen så det får vänta tills imorgon! Nu blir det underbar musik, ost och sedan läggdags för att läsa, läsa och åter läsa.

Covers är nästan aldrig min grej, men denna är sjujävla bra!

Rasputina - Wish You Were Here

En uppdatering om vad som gjorts. Senast var långfredagen och efter det kom påskafton! Kanske inte en strålande nyhet eftersom vi alla upplevt den igår. I alla fall så kom mina käraste järngängspolare ner till mig i Haverdal, eller jag åkte rättare sagt in till Halmstad där vi strosade runt i lite butiker och sedan satte oss och åt tacobuffé & pasta bolognese. Där kom det obligatoriska tjejsnacket igång på riktigt och flera skratt yttrades. Som vanligt spårade vi väl ur lite grann då vi plötsligt kallade varandra Lucky Lök, Kavve, Osten och Ceasar. Men jag tror vi lämnar det där eftersom ingen riktigt förstår charmen i det utom vi själva.
Sedan åkte vi i alla fall hem till mig där vi kollade in Borlänges utbud av puddingar och youtube-videos. Sedan bar det av ner till stranden där vi fick en rejäl energikick och började ta hoppkort och måla i sanden - vi var 10 år igen. Efter påskmat och att Ceasar lämnade oss för kvällen började vi andra korka upp bubblande rosévin och skåla, sjunga och göra oss i ordning inför kvällen.
Den spenderades i Halmstad city där vi först var på obligatoriska Bulls uteservering där det bjöds på vitt bubbel och filtar. Men av någon anledning stänger de uteserveringen vid klockan 00 så då bar vi tjejer oss av till Morfars där vi  drack öl och vin samt spanade på flera heta karlar.
När vi sedan insåg att sista bussen hem skulle gå om 20 minuter började vi röra oss mot garderoben för att hämta jackorna. Vi kom ut i god tid men så fick vi den briljanta idén - vi stannar på nudelbaren och köper lite mat! Sagt och gjort. Sprang mot bussen med nudlar i högsta hugg och insåg att vi var på fel station. Så där stod vi i kylan med nudlar och bara tittade på varandra.
Det slutade med taxi och vi kom hem välbehållna efter en väldigt rolig kväll i Halmstad. Jag tror aldrig Halmstad slår riktigt snett! Visst är det inte alltid det bästa då hela Gislaveds befolkning förflyttar sig till kusten, men det blir alltid bra i slutändan ändå!

På grund av denna utekväll och hektiska dag så däckade jag i soffan klockan 21. Vaknade och har förflyttat mig till sängen där jag nu ligger nerbäddad och lyssnar på underbar musik.
Helgen har varit minst sagt det bästa på länge och även om vi insåg att vi inte setts på nästan tre månader kändes det som om vi sågs igår. Det är järngänget det!



Försvenskad är jag och klarar jag knappt av någon annans version av låten Anthem. Tommy eller ingen alls!
Tommy Körberg - Anthem(från Chess)

Långfredagen var alltid mycket längre förr. Undra varför? Man gjorde ju ingenting speciellt tråkigt då. Dagen var bara lång. Eller så inbillade man sig det i sin barnsliga ärthjärna.
Men i så fall har jag nog en ärthjärna nu också för denna dagen har varit lång! Vissa saker som hänt idag tror jag hände igår. Men icke! Varför har dagen varit så lång då? Jo, började dagen med Ge-Kås och Ullared. Där det var sjukt mycket folk, har inte varit så mycket folk när jag varit där på flera år! I alla fall hittade jag precis allt det jag hade tänkt att hitta och notan sved på 700 riksdaler. Men men, fick mycket för det! Och precis allt det jag ville ha och behövde också så det är väl inte fy skam i slutändan ändå.
Kanske svider det lite mer när jag inser att jag handlade på Gina för 300 kronor igår också. Verkligen inte planerat. Och verkligen inte nödfullt heller! Men kompenserade det med att hitta en klänning på MQ Outlet idag för 25 riksdaler. Den betalade jag i och för sig inte själv, men ändå.

Sedan kom jag hem och direkt satte en sprallig Tula igång med lek. Moster Lovisa var inte allt så hypad på det, men kämpade så gott jag kunde med den påträngande migränen.
Till slut blev allting bra och hon fick till och med klicka lite på min dator. Sådant som jag aldrig skulle göra om jag inte var desperat att underhålla den lilla tösen. Nu sussar hon så sött hos mina föräldrar i alla fall och jag är glad att jag inte behöver ta morgonskiftet!

En låt. En underbar sådan. Herregud. Var länge sedan jag kände en sådan extas över en låt jag aldrig hört innan. Men så är det ju Josh också!

Josh Groban - You Are Loved (Don't Give Up)

Sitter hemma i Haverdal och steker just nu. Har precis gjort tacosdebut och tryckt i mig två tacos. Sjujävla gott var det! Och värt! Det var en bra fortsättning på gårdagens champagne, ryggbiff och rödvinssås i alla fall. Jag tror jag kommer vara imponerad och tycka om allt nu när jag är hemma för allting är annorlunda från mina grönsaker med soya. Jag klagar inte på grönsaker och soya för det är väldigt gott, men det är gott med variation. Något riktigt framförallt.

I alla fall så sitter jag här och tittar på klipp med U2 & Bruce Springsteen på youtube. Jag gör detta för att jag inte ser mig själv som gammal nog för antikrundan. Jag må ha fnysit åt Stjärnorna på Slottet som jag sedan tyckte väldigt mycket om, men gränsen måste väl gå någonstans?
I alla fall gör jag detta på grund av tips från bloggen och det finns bara ett ord som kan beskriva klippen jag ser - njutning. Det är minut efter minut av ren njutning. Det kan ju inte bli bättre än U2 och Bruce!

En sak slog mig dock. Jag har aldrig sett Bono med halvlångt hår. Antingen har han det väldigt kortklippt eller så har han det axellångt i någon slags bakåtslickad frisyr. För övrigt tycker jag den sistnämnda är definitionen av Bono. Men, hur kommer det sig att han har antingen eller? Han kan väl inte vara sådan som har extensions?? Jag hoppas innerligt inte det för då skulle han sjunka en del i mina ögon. Och det tycker vi inte om.
Någon som har svar på denna mystik kring Bonos hår kan ju komma med det! För jag tycker det är en underlig mystik kring det hela.

U2 & Bruce Springsteen - I Still Haven't Found What I'm Looking For