lovilarsson

Det började med att jag var med hela släktet i Halmstad. Nazisterna hade kommit och börjat bomba så vi skulle fly fältet, på ett kryssfartyg. Då där står vi på en brygga i havet och väntar. Då simmar det förbi en 4 meter lång vithaj. Jag blir helt till mig och går fram och tittar men blir jäkligt rädd och håller i princip på att kissa ner mig då en Borlänge-polare, E, kommer fram och säger "du behöver inte vara rädd, det är lugnt. Jag känner henne!". Hajen hoppar upp ur vattnet, ler och vinkar till oss innan den simmar iväg ut i vattnet igen.

Kryssningen kommer och vi åker iväg. På båten är jag skitfull. Jag raggar like there's no tomorrow på en ny student på högskolan. Det nappar inte så jättebra. Så jag går av båten och in i vårt skyddshus som är gigantiskt. Jag känner för att lyssna på lite musik för att reflektera över alkoholen, hajen och bomberna som släpps över Halmstad. Musikspelaren sitter i spisen och medan jag står där och pillar kommer en snubbe, vi kallar honom D för att inte avslöja för mycket. Jag är flyförbannad för att jag inte får på musikfan så jag hånglar upp honom, like there's no tomorrow.

Sedan går jag och lägger mig för jag skulle upp tidigt dagen efter. Klockan halv elva ringer mobilen och jag får information om att jag skulle vara i Falun och jobba klockan 10. Så jag flyger upp och springer ut genom dörren. Där väntar Linnea med en gigantisk buss och resten av brudarna. När vi sitter i bussen blir jag lite fundersam varför jag sitter bredvid en barnvagn, men skiter i vilket.

När vi kommer fram och Linnea tar ut barnvagnen får jag veta att hon har skaffat barn tillsammans med sin kille. Men, hon har glömt ungen på gatan i Borlänge. Så snabbt som fan erbjuder jag mig att köra tillbaka med henne, för hon har panik. Hon är totalt galen, hon är inte körduglig. Inte jag heller visar det sig så jag hamnar i Göteborgs trafik, kör mot enkelriktat, fel sida av vägen och backar i korsningar(Jalle-style). Till slut har jag kört så jävla dåligt att Linnea blir arresterad och bilen beslagtagen. Jag däremot går på frifot. Och min hjärna är helt inställd på att rädda ungen.

Så jag sätter mig i barnvagnen, skaffar två pinnar och stakar mig från Falun till Borlänge. Som tur väl var, var vägen inte lång(det var Danska Vägen jag åkte på). Så jag kommer till stationen där ungen ska ha lämnats. Den jag ska ha frågat är ingen mindre än Brittis, hon har hittat ungen och tagit hand om honom. Men eftersom hon trodde det var en flicka så har hon klätt på honom tjejkläder.

Men jag fick i alla fall tag i lilla Jussi, och allt slutade lyckligt perfekt till att jag vaknade upp.