Well sir, I guess there's just a meanness in this world

Igår var jag med om en sak jag tyckte var väldigt roligt som jag tänkte dela med mig av.
Jag var tjugo minuter tidig till bussen, med flit, för att jag skulle till Falun och delta i ett seminarium. Så jag kurade ihop mig i busskuren(höhö) och läste lite ur boken vi skulle ha läst.
Jag hör då en hel flock med barnskrik bakom mig och när jag vänder mig ser jag ett cykelled med säkert 30 ungar i förskoleålder, och med olika ursprung, cykla förbi. Ledet förs av en vit man i 30års åldern och avslutas med en svart man i samma åldersgrupp. Samtidigt som detta långa led ska svänga vänster och igenom en tunnel, kommer en trädgårdsmästare från höger. Han stannar eftersom det troligtvis är bäst att låta ungarna köra förbi innan han fortsätter. Den svarte mannen längst bak ser trädgårdsmästaren och börjar ropa till ungarna, "försiktigt, försiktigt, sakta ner!". Han vet antagligen, som resten av befolkningen, att ungar inte är särskilt försiktiga av sig när de sitter på cyklar. Så han tar i lite mer, "FÖRSIKTIGT! TA DET FÖRSIKTIGT! SAKTA NER!". Ingen lyssnar. Ungarna åker för glatta livet... Jag hör hur mannens röst förändras och frustrationen tar över ju mer han ropar. Plötsligt hör jag bara "SCHALLA, SCHALLA, SCHALLA!!!!!" och som ett mirakel saktar alla barnen ner. De blir lugna som filbunkrar. Det kändes lite som att se Moses dela på havet. Det var så magiskt!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0