lovilarsson

Herregud vilken resfeber jag har. Den blir väl inte bättre av att jag sitter och tittar på alla bilder som tagits under resor. Jag drömmer mig tillbaka till underbara platser där vardagen försvinner ur mitt vokabulär. Allting är bara bra, underbart och lätt. Jag älskar semester. Nej, jag älskar att resa. Jag vill se världen.
Tjugoett års ålder närmar jag mig och jag har fortfarande bara varit i tre av våra världsdelar. Så jag har hälften kvar. Jag räknar inte med antarktis för det kommer väl antagligen aldrig bli av att jag åker dit. Trots att jag skulle vilja åka dit mest av allt. Det hade ju varit superhäftigt att åka dit, för hur många om året gör det egentligen? Inte den första destinatonen man tänker på när man säger "jag ska ut och resa".
Däremot har jag åkt runt i dessa tre världsdelar en del. Eller lagom så att säga. Även om jag vill till alla världsdelar är mitt öga totalt fast på en enda plats i en världsdel jag redan varit. Japan, Tokyo. Jag hör hela tiden "du hade älskat det där" från min far, från olika platser runt om i världen men speciellt Tokyo. Och varenda gång jag hör orden tänker jag "men ta med mig då!?". Men han gör aldrig det. Jag var i och för sig med honom senast förra året och har gjort flera resor med honom innan det, men ändå.

Huvudsaken är att jag vill ut och resa. Sommaren är snart här, vem är på? Tokyo? New York? Paris? Hela dagar med vandring och caféer och somriga vinkvällar i Paris. Det borde väl inte vara så svårt att locka någon med detta? Säger igen - enda nackdelen med denna resa är att du måste åka med mig. Men det får du ha överseende med!

(VARNING; ormbild längre ner) - se så snäll jag är som varnar också. I min egna blogg!








Joshua Radin - Lovely Tonight