lovilarsson

Jag skulle kunna räkna upp de som betyder mest, men jag tänker inte göra det. De personerna vet sin trygga plats i mitt liv och i mitt hjärta. Dessutom hade listan blivit väldigt kort eftersom alla heter samma namn, höhö.

Vissa av dem har hjälpt mig ända sedan barnsben, då Sörgården var allt vi visste och allt vi behövde. Vi har slagit ut varandra i King, bråkat om slänggungan, haft våra första fyllor tillsammans, våra bästa skratt ha skett i varandras sällskap... Jag kan räkna upp otaliga tillfällen jag minns och då finns det ändå så många mer som jag inte minns. Vi har stöttat varandra genom alla möjliga situationer och vi gör det fortfarande. Även om vi är på skilda platser runtom i världen.

Någonstans däremellan kom även gymnasiet. Jag har aldrig varit bland en grupp människor som varit så lika. Det var helt otroligt hur bra överens vi kom. Ni stod ut med mig var eviga dag under tre års tid och jag stod ut med er. Det hände mycket under de där tre åren som är värt att minnas för Ni, människor, är så minnesvärda och beundransvärda. Även om vi var så lika så är varenda en så unik. Jag tvekar inte en sekund på att även räkna in er allihop under kategorin vänner. För jag vet att det inte skulle vara något kyligt och ytligt "hej" vi hade sagt när vi sågs utan det hade varit en varm hälsning med en tillhörande varm kram.