Life's a short trip and music's for the sad man
Mina drömmar går verkligen upp och ner som en berg- och dalbana mellan mardrömmar och underbara drömmar. Efter att ha haft dåliga ett bra tag nu, sov jag ovanligt nog otroligt bra i natt. För i natt var ingen mindre än Chuck Bass där och jag körde inget sämre än en röd, riktigt jävla snygg Mustang. Som jag i och för sig snodde, men det var riktigt härligt ändå! Och jag säger då det, Chuck Bass var också ganska underbar.
Det var under mycket konstiga omständigheter vi träffades, men det betyder inte att jag älskade att vakna. Jag ska väl egentligen bara vara glad att jag drömde någonting bra över huvudtaget, så det är jag.
Dessutom kom julkalendern in på ett hörn. Vilket var ganska skrämmande. Förutom de första fem minutrarna av första avsnittet har jag inte kollat på den alls i år. Så fort sången tog ton stängde jag av den direkt. Det var övertramp på smärttröskeln. Men i alla fall så har jag hunnit uppfatta att den handlar om superhjältar av något slag, vilket betyder att jag var en superhjälte i natt och skulle rädda Bruce Springsteen's barn från döden. Jag såg denna hemska häxa som kidnappade barnen och försökte skjuta iväg laserstrålar från mina egna fingertoppar, men jag misslyckades och höll på att driva mig själv till vansinne. Häxan kom undan med ungarna och jag var helt förstörd. Men jag blev ännu mer förkrossad när jag fick veta att hon hade dödat heliga Bruce Springsteen himself. Det försatte mig i en underlig dvala och det slutade helt enkelt med att jag träffade Chuck Bass istället och glömde av ungarna.
Det med laserstrålarna var väldigt likt en dröm jag hade för ett par veckor sedan då jag skulle skjuta ner utomjordingar som invaderade jorden.
Men en sak är säker, Peter Pan och Kapten Krok satte djupare spår i mig än jag trodde. Kollade nämligen på filmen Hook igår. Tja, jag kan väl ge mig själv att drömmarna åtminstone är ganska underhållande?
Det var under mycket konstiga omständigheter vi träffades, men det betyder inte att jag älskade att vakna. Jag ska väl egentligen bara vara glad att jag drömde någonting bra över huvudtaget, så det är jag.
Dessutom kom julkalendern in på ett hörn. Vilket var ganska skrämmande. Förutom de första fem minutrarna av första avsnittet har jag inte kollat på den alls i år. Så fort sången tog ton stängde jag av den direkt. Det var övertramp på smärttröskeln. Men i alla fall så har jag hunnit uppfatta att den handlar om superhjältar av något slag, vilket betyder att jag var en superhjälte i natt och skulle rädda Bruce Springsteen's barn från döden. Jag såg denna hemska häxa som kidnappade barnen och försökte skjuta iväg laserstrålar från mina egna fingertoppar, men jag misslyckades och höll på att driva mig själv till vansinne. Häxan kom undan med ungarna och jag var helt förstörd. Men jag blev ännu mer förkrossad när jag fick veta att hon hade dödat heliga Bruce Springsteen himself. Det försatte mig i en underlig dvala och det slutade helt enkelt med att jag träffade Chuck Bass istället och glömde av ungarna.
Det med laserstrålarna var väldigt likt en dröm jag hade för ett par veckor sedan då jag skulle skjuta ner utomjordingar som invaderade jorden.
Men en sak är säker, Peter Pan och Kapten Krok satte djupare spår i mig än jag trodde. Kollade nämligen på filmen Hook igår. Tja, jag kan väl ge mig själv att drömmarna åtminstone är ganska underhållande?
Kommentarer
Trackback