le sweetness av raportti
Precis som rubriken känner jag mig. Konstig, fel och avig.
Jag har kommit på ett nytt I-landsproblem som jag tänker dela med mig av, självklart handlar det om just det jag hållt på med de senaste veckorna - rapportskrivning. Och det finns en sak jag hatar mer än att skriva den. För alltid när man sitter där och känner att även om man tar i ända från tårna kan man bara få ut en och en halv sida vettig text. Så kände jag nu och har tagit i från djupet av magen, klämt som en galning tills jag legat och krampat på golvet - bildligt talat. Och det är just här mitt problem kommer in. Mitt hat.
Man sitter där och skriver och skriver och skriver. Och det är inte förrän man känner den ljuva smaken av en färdig rapport man upptäcker det. Den är för lång.
Det jag hatar mer än att ordbajsa en rapport är att ordbajsa en för lång rapport. När man väl klämt ut det sista blodet ur stenen ska man istället försöka hälla tillbaka det! Alla vet att det är svårt att klämma blod ur en sten, så att göra det tvärtom är ännu svårare. Blodet bara rinner av och hamnar på marken, blir smutsigt och oanvändbart.
Jag vet inte om jag talar i för mycket gåtor, men en sak är säker. Jag hatar det.
rapportskrivning låter inte som något jag är avundsjuk på dig för!
Jo, östersund är ju större än gislaved helt klat ^^ Jag kan mycketväl tänka mig att flytta dit, det är bara jävligt långt ^^ Men de känns inte helt främmande. De bor ungefär lika många där som i Kalmar och här trivs jag :)
