lovilarsson

Så pass att jag var den jobbiga människan som stannar på festen för länge, jag var först in och sist ut. 9 timmar hårt festande var ju inte nog! Så lagom vid klockan 3, när jag vinglat hem på cykeln så klär jag av mig alla kläder och lämnar de som ett klädstreck på golvet från dörren in till soffan där jag kastar mig ner av utmattning. Sedan kommer den briljanta idén. Jag ska titta på OC och äta mikrokola! Så jag går ut i köket, slänger ihop mikrokolan som blir totalt misslyckad, förstås, och vägrar stelna. Men "ääääh" tänker jag och äter den ändå. Jag sätter mig i soffan och en del av mig önskar så gärna att jag var uppe i sängen, men datorn var ju där nere så då får jag väl sitta där då, tänkte jag. Jag bör nu poängtera för alla att jag har laptop och kunde ta upp datorn, men så långt tänkte inte jag inte. Så jag hämtar ner täcket från sängen, för jag tänker sova på soffan jag!

Så vid klockan 4 i natt låg jag med täcke och kudde i min obehagliga soffa, åt mikrokola med sked eftersom smeten bara var som soppa, tittade på OC och drag en kanna saft. Ibland vid för mycket alkohol, fungerar inte hjärnan som den ska riktigt, det har jag lärt mig nu.

Det är så klart mysigt att ha någon att kela med, det är inget jag sätter emot. Visa lite kärlek, få lite kärlek. Men att vara tvungen att smsa, ringa, facebooka, skicka flaskpost, sända röksignaler och hålla kontakten på alla sätt möjliga, får mig frustrerad. Att man dessutom ska hålla hand, kyssas, kramas och hålla händerna i varandras fickor offentligt får mig att kräkas.

MEN, nu till mitt hat. Mitt rena hat som jag gått och blivit så fruktansvärt äcklad av denna sommaren. Det är inte mindre än tacokvällar. De där jävla, satans äckliga tacokvällarna!!! Jag blir så förbannad... Varför måste man ha tacokväll med sin partner varenda jävla fredag!? Varför måste man umgås varenda dag med "den bästa i världen" och dessutom äta samma middag som denne? Kan man inte ens få äta en egen måltid längre? Måste man dela precis A-L-L-T? Det förvånar mig heller inte om paret sitter där denna fredagen och matar varandra med små salladsblad och killen kläcker ur sig "ååh, min lilla bunny!". NAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAW, så göööölligt! Att dessutom heta pojkvännens/flickvännens namn på msn och skriva det på facebook med ett litet hjärta bredvid.

Fyfan för dessa par. Förlåt, jag tyckte om er när ni var en person var, men när ni är tillsammans så kan jag tyvärr inte träffa er längre.

Hut vet jag som kommer sitta där med min framtida pojkvän och käka kletiga hamburgare och dricka mjölk som lämnar mjölkmustasch samt ge honom en smäll på käften istället för en puss.

Ibland gillar jag SMHI.

    

Denna sommaren har jag sett massor av bra band. Vissa bättre, vissa bara för att jag kunde.

Jay-Z, Lily Allen, John Fogerty, Kent, Kim Wilde, Mando Diao, Mika, Them Crooked Vultures, As I Lay Dying, Danko Jones, Familjen, Johnossi, Melissa Horn, Thomas Di Leva, Khoma, Marina and the diamonds, Lykke Li, Axwell, Shout Out Louds, Martin Stenmarck, Donkeyboy, E.M.D, Anna Bergendahl.

 

 

Jag har varit i Borlänge, Gislaved, Karlshamn och Göteborg. Pengar har spenderats på shopping, fest, mat och övriga nöjen.

Jag har skrattat. Jag har älskat. Jag har njutit. Jag har badat. Jag har umgåtts. Jag har önskat. Jag har träffat. Jag har ljugit. Jag har däckat. Jag har bråkat. Jag har ångrat. Jag har haft ont i fötterna. Jag har fått mitt livs första getingstick. Jag har fått komplimanger. Jag har sett teater. Jag har varit på biblioteket i timtal. Jag har saknat. Jag har solat. Jag har ätit jordgubbar. Jag har fuskat. Jag har myst. Jag har kramats. Jag har ätit glass. Jag har läst böcker. Jag har gått på bio. Jag har fått sand mellan tårna.

Denna sommaren har varit som de sommrarna jag aldrig fick. De jag aldrig kunde ha 2008 & 2009. Denna sommaren behövde jag. Denna sommaren var den bästa någonsin. Denna sommaren kommer jag aldrig glömma.

Därför kom jag att tänka på att Skunk är som ett par riktigt bra tuttar. Ett äkta par. De är saftiga, bra och även om de med tiden blir hängigare och till slut skrapar lite i marken, fastnar i trampan på cykeln osv. Så är de i alla fall äkta vara. Något att se upp till, eller tekniskt sett ner till, eftersom de i alla fall är original. Facebook däremot, är lite av Tori Spelling-klass. Även om de fortfarande är tuttar och därmed bra, så är de ändå lite sneda och utseendet ändras lite för ofta. Ibland så till den grad att de ser missbildade ut.

Denna teori tycker jag själv fungerar alldeles utmärkt om man byter ut skunk mot twitter. Så därför, skaffa twitter nu och häng med i det enda som är stillastående under dessa teknologi-pressade tider! www.twitter.com

Beethoven - Moonlight Sonata No. 14

Nu mår jag så otroligt bra!
Men kan inte släppa tanken, tänk om man hade kunnat spela piano sådär.

När jag skulle koppla i och ställa alarm på min alarmklocka igår så misstog jag P3 för P4. Och även om de satt och pratade om barnuppfostran så kunde jag inte stänga av. De snackade om barnmammor och mitt öra lyssnade intensivt och mitt hjärta höll med av vad som sas.

Ännu mysigare är det när man kör bil sent, allting är svart utanför. Man ser bara lyktorna lysa och lyssnar bara Karlavagnen.

När vi satt vid bordet kämpade vi båda med att trycka ner så många som möjligt i käften, eftersom det är så jädrans gott. Det var lite jobbigt och mjölksyran i armen blev påtaglig efter sisådär två stycken. Då hällde jag upp ett stort glas mjölk och sedan var jag good-to-go och åt ännu två stycken. Så nu arbetar min mage som aldrig förr, kroppen arbetar och jag har arbetat. Jäklar vilken träningsdag detta varit. Detta kallar jag sann kämparglöd!

Männen hamnar på, olika sätt i, Amerikas mest fruktade fängelser. De har en svårt tid till början men finner snart två vänner som de verkligen kan lita på. Efter en tid börjar de båda arbeta i biblioteket. Rymningen från fängelset är exakt samma. De gräver sig ur med sked under natten. Skapar dockor så att vakterna tror de sover, sedan hänger de en poster över hålet. Sanden, eller det överblivna skräpet de får att väggarna läggs i fickan där de har ett litet håll som gör att de diskret släpper ut den dagen därpå. De slutar dock på helt olika sätt. Men själva historien är alldeles för lika varandra för att jag ska kunna tycka om båda två.

Så frågan är, Clint Eastwood eller Morgan Freeman? För mig är det inte ens en fråga att grubbla på. Det blir utan minsta tvekan Clint!

Tja, det var väl helgen det. Ett bättre avslut på sommaren tror jag inte vi kunde fått!

Jag har aldrig varit ett stort fan av Alicia Keys musik, men jag har varit ett fan av hennes person. Jag är en sucker för piano, det är ingen nyhet. Jag älskar hennes grej, snygg kvinna spelar oerhört bra piano med en vacker, lätt röst. Men hennes musik har ändå aldrig varit mig i smaken. Tills denna.

Denna låten är så jävla bra att jag nästan kissar på mig eller åtminstone börjar gråta. DÅ, mina kära vänner, då är det tamefan bra!

Jag tycker mycket om version I med Jay-Z, men denna är helt fantastisk! Den är så mycket bättre, på ett helt annaat sätt.

- Det är Lovisa.

- Heeeej!

- Ja, hej... Förlåt, vem är det?

- Är det inte Kerstin?

(- NEJ, DET ÄR LOVISA, ditt jävla retard!!)

- Neej, du har nog ringt fel då.

- Jaså, förlåt, då får jag ringa om!

- Nejdå, *fnissar lite* det är ingen fara! Hejdååååå.

Själv gillar jag den, men är fortfarande lite osäker på placering osv. Har blivit ett stort fan av pixlar och sned placeringar av någon anledning. Ser ni inte, då vet ni vilket knapptryck som skall göras!

Förresten, jag är lite förälskad i Stephen, irländaren i  Braveheart. Första scenen då han äntrar filmen. Den är ju helt underbar! Jag hittade inget klipp med endast den scenen, men det är det första klippet i denna film. De andra scenerna är ju också fantastiskt roliga, men den första är ändå lite bättre!

Ser du inte, tryck F5. Just like always!

När jag sedan använde dessa produkter tillsammans, färgade byxorna av sig på min nya, fina, vita väska. Jag blev självklart förbannad och tänkte då i helvete ta den skiten! H&M är ett stort företag och de ska fan inte komma undan denna argbiggan, som till råga på allt är stark Smålänning.

Så jag marscherade in i Halmstads butik och bad om att få reklamera grejerna, vilket jag fick. Bara det att jag fick tillbaka 298,50:-, för att shortsen var "50% rea". Det är där mitt, suck it bitches, kommer in. Jag har alltså använt shortsen flera gånger, de har funkat skitbra och jag tycker verkligen om de. Men jag 99,50:- för dem. Tjänade en slant för att jag använde ett par skitsnygga shorts. I love it! Måste komma ihåg att reklamation inte är så pjåkigt ändå.

I alla fall började jag fundera på fenomenet - nattmössa. Använde verkligen folk det förr? Eller används nattmössor fortfarande? Jag hade en vän som ägde en nattmössa när vi var små. Den var brun, trekantig och hade en tofs på slutet. Tofsen hängde perfekt i kindhöjd. Om man sover med denna mössa, gör det inte ont då? Missbildningar i ansiktet borde ju skapas om man ligger snett på mössan. Allt för mössan.

Sitter ens mössan kvar när man vaknar? Lirkar man sig inte loss dess grepp under sömnen?

Jag måste experimentera med detta. Ska försöka leta upp en gammal tomteluva, det borde vara ett hyfsat substitut för en äkta nattmössa.

Förresten, bara för att jag skrivit ordet "mössa" så mycket ny, har jag en helt ny beundran till det. Ordet rullar så lätt i munnen ju!

Det enda jag hade att säga då och det enda jag kan säga nu är, ve och fasa!

Denna spegel fanns att köpa på IKEA. 90-talet är på väg tillbaka. The end is near. Be afraid. Be very afraid.

Igår tittade jag på The Curious Case of Benjamin Button, Sex and the City 2, ett avsnitt av Two and a Half Men, en dokumentär om Späckhuggare, Michael Jackson filmen This is it och Mission Impossible 3. Tre av dessa hade jag ännu inte sett så det kan jag väl kalla produktivt. Resten vet jag inte, kanske hade kunnat klämma in något mer om jag inte tagit den där promenaden till hemköp för att köpa godis.

Idag är det Rix Fm festival i alla fall, så kanske kommer man ur huset idag.